Sammanfattning av säsongen

Inför årets säsong togs beslutet att höja ribban jämfört med säsongen 2017. 

Vi beslutade att anmäla ett reservlag i serien som innehöll fler lag och därmed fler matcher och motståndarlag vars representationslag spelar i högre serier än vad vi mött tidigare.

Stommen av laget var samma spelare som vi kallade U-laget under 2017, dvs merparten av spelarna är  födda 2000-2001 och komna från pojklagsspel. 

Säsongen inleddes med god uppslutning på träningarna och jag gjorde ett försök att addera mer fysisk träning, det tonades dock snabbt ner och det blev fortsatt fokus på att lägga så mycket tid som möjligt på att jobba med grunderna i både försvar-och anfallssspel. 

Under våren växte gruppen i antal och flera nya spelare tillkom och ett tag var vi ständigt över 20 spelare på träningarna och vi fick till och med begränsa antalet för att kunna genomföra effektiva träningar.

Under försäsongen förberedde vi oss med ett antal träningsmatcher där många fick chansen att visa upp sig, resultaten var därmed väldigt varierande och också helt ovidkommande.  

Under senare delen av våren började tyvärr intresset och ivern att träna från flera av spelarna att svalna och flera valde att kliva av tåget, det är något som jag verkligen är mycket ledsen över, jag har alltid velat behålla alla inom fotbollsfamiljen. Men förhoppningsvis hittar de som slutat tillbaka till fotbollen på ett eller annat sätt. 

Flera av U-laget spelare har under säsongens senare del också erbjudits möjligheten att träna med vårt A-lag och det har verkligen gett deras utveckling en skjuts framåt. Höstens träningar har i princip uteslutande genomförts  i ett nära samarbete med äldsta pojklaget och det har fungerat mycket bra. 

En tanke med årets verksamhet var bland annat att hitta en tydligare koppling mellan U-laget, äldsta pojklaget och A-laget. Detta skulle innbära i praktiken att fler spelare i hela föreningen skulle få möjlighet till att spela match, få chans till att visa upp sig och att få utmaningar och personlig utveckling. 

Det har många gånger varit lite kämpigt rent praktiskt, det ska ärligt erkännas, men vi har konsekvent jobbat med en delegeringsordning och struktur och förhoppningsvis har detta lagt grunden för kommande års verksamhet. 

Väldigt många spelare har fått möjlighet att testa sina vingar i b-laget och därmed fått speltid och och även fått möta annat motstånd än man är van vid. 68 spelare har spelat en match eller mer under året och hela 9 målvakter har använts. Alla förstår att kontinuiteten blir lidande när truppen varit olika vid varje match, men då fokuset har legat på andra saker än att prestera resultat så är vi nöjda med hur säsongen genomförts. 

Om man ska se till hur vi genomfört matcherna så har vi verkligen blandat och gett, några verkligt fina laginsatser där mycket har klaffat till några riktiga bottennnapp.

Men jag tycker att de spelare i träningsgruppen som kört på under hela säsongen har tagit steg framåt i sin utveckling och har i flera fall höjt sin nivå rejält, vilket är väldigt roligt att se. Jag hoppas att alla, både de som kört på hela året och de som slutat, på något sätt fortsätter med sin karriär eller hittar tillbaka till fotbollen, på antingen det ena eller det andra sättet. Saxemara IF ska även framöver göra så gott man kan för att så många som möjligt av spelarna i träningsgruppen får möjlighet att träna och spela match. 

För min egen del är mitt uppdrag som tränare över för denna gången. U-laget som träningsgrupp kommer att upphöra och spelarna kommer till nåsta säsong att erbjudas plats i annan träningsgrupp i klubben.

Jag är mycket stolt över att fått vara en del av detta laget och har, trots att det ibland varit tufft, haft stor behållning av att få se spelarnas utveckling.

Jag vill sända min stora tacksamhet till alla som på något vis varit inblandade i och runt laget, ingen nämd och ingen glömd.   

Som en avslutning på säsongen åker vi tilll Kalmar och tittar på U21-landskampen mot Belgien, det ska bli kul!

Tack från mig!

Pelle Nilsson